Efter mitt premiärbloggande igårmorgon kunde man ju tro att jag hade fått en kanonstart på dagen, men icke... Det dumma med mig och att jag är så morgonpigg är att jag blir trött igen framåt nio-tiotiden, precis när min sambo behagar att stiga upp. Bra tajming! Men, men det var bara att bita ihop för vi skulle ju käka frukost, plocka i ordning och ta oss fram på stan för att fixa lite grejor. Usch va jobbigt det var kändes som jag hade sprungit ett marathonlopp eller som att jag gick i sand eller nåt.



På Ica Hjertbergs parkering var det lite artistframträdanden igår som vi passade på att kolla på. Ja det blev egentligen bara Christer Sandelin och Tommy Ekman vi kollade på, men det fick väl duga. Blev lite sentimental till de där gamla låtarna.



Tiden gick rätt fort ialla fall och vi bestämde oss för att dra oss ner mot Habo där Magnus kusinbarn Emelie hade 8-årskalas. Först blev det ett stopp på vägen för att hämta upp Magnus föräldrar och brorsa. Sen bar det iväg ner till metropolen Habo. Jag hade inte käkat sen frukosten så jag var verkligen döhungrig och när jag är döhungrig blir jag sur och tvär som ett barn. Jag försöker att skärpa mig men det är svårt. Och eftersom alla inte hade kommit fick vi vänta ytterligare med att äta, men det var bara att hålla god min. Det blev mycket bättre när jag fått i mig lite tacopaj. Mums!



Innan vi åkte hem bar det iväg till svärföräldrarna igen dels för att de ju faktiskt åkte med oss , men oxå för att Magnus skulle hjälpa till att få ut en svarv som väger massor, som förhoppningsvis ska säljas idag. Vi kom inte iväg hem förrän kvar över nio. Då var jag trött och sur. Han har det inte alltid så lätt min sambo. Men jag hoppas att mitt braiga humör gottgör för mitt ibland dåliga. När vi kom hem stupade jag i säng och somnade nästan direkt.